Jag måste få skriva av mig. Det kom upp så himla mycket i huvudet just nu, men om jag kan få ner allt till ord det vet jag inte..

För ett år sedan hade vi allting framför oss, alla festligheter allt roligt, balen, paris, studentfester & tusen saker till. Vad har vi nu? Jag jobbar på donken men efter det då? Hur länge kommer jag vara kvar där, kommer jag ta mitt pick&pack och försvinna härifrån? Kommer ni ihåg när det var dags för sörsta studentfesten ägde rum i Köping? Vi sp tjejer träffades hos Linda & korkade upp. Hon hade precis kommit hem från Thailand där hon hade vart i två veckor. Jag hade en rolig kväll där. Så någon månad senare var det dags för studentfest i Arboga. Vi var hos Fanny innan & sen vidare mot källarn. Festligheterna fortsatte, studentsången spelades för fullt & vi räknade ner i våra kalendrar varje dag. En dag närmre hela tiden tänkte vi. Jakten efter balklänningar började, hur skulle håret se ut, smycke, skor osv. Våren kom & det var dags för Paris. Jag söp mig redlös kvällen innan när jag "skulle ta det lugnt" flyga till Paris full är ingenting jag rekomenderar, men jag överlevde & kom med på den resan. Sov på ett äckligt hotellrum, en uppsvullnad fot & ett par underbara vänner, en underbar klass, underbara Disneyland, underbara Paris, goda drinkar, god mat, solen sken. Varför åkte vi hem? För att vi skulle fortsätta studentlivet hemma i Sverige kanske. Studentmössorna kom, ett steg närmre. Vi andordnade en rock kväll på källarn som blev skt rolig! Festligheterna fortsatte & vipps så var det dags för balen. En underbar dag med mina älskade. Sågs hos Jossan innan där vi fotograferades & öppnade champange, cider, öl  eller vad man nu hade. Jag hade turen att åka en snygg bil till parken tillsammans med min kavaljer & sen fotograferades vi mer & drack mer champange i kyrkparken. Bussen tog oss till Sundbyholms slott där det väntade fördrink, tre rätters, vals, dans & alkoholintag. Jag kom hem med bussen, men inte min kavaljer. Vad händer där igenligen? Nu var det verkligen nära studenten. Nervositeten kom, min studentklänning blev klar som jag inte var helt 100 med, men jag lärde mig tycka om den. Vädret visade regn hela studentveckan, nervositeten blev värre. Betygen sattes vilket vi firade med alkohol en helg. Hos Jimmy & i Köping. Sista stundetfesten i Köping kom. Började hos Linda, sen till Hantis, men vad hände sen?  Det är för mig en gåta & kommer nog alltid vara det :) Slutspurten kom, Vasa army var redo. Mitt lag tog självklart hem segern! Vi drack en stor mängd alkohol under denna veckan. Klädda ut oss, lekte & busade. Tror inte nån ville att fredagen som snart var där skulle ta slut. Studentmiddagen kom, vi klädde upp oss, åt en god middag. Det hölls tal, sjöngs sånger, dansades & mycket mer. Dagen före den stora dagen kom. Vi åkte tll Gustav & klädde iordning vagnen. Nu var det nära. Fredags morgonen kom, min, våran, allas studentdag. Champangefrukosten hos mig, Leo höll tal, tårarna var inte långt borta. Vi skålade, tog kort & försökte äta lite smörgåstårta. Vandrade till skolan för sista gången, tog ett sista varv runt, fotograferaes mer, satt alla samlade i klassrummet för sista gången. Dags för aulan. Där brast det, tårarna rann, vi sjöng, rektorn höll tal.. Då var det dags för tåget till kyrkan, regnet vräkte ner. Hindrade det oss? Knappast.  Vi sjöng, härjade på för fullt. Hela studentdagen var fantastisk. På kvällen samlades vi allihopa hos Fanny, några höll tal där igen & vi hade det jätte mysgt. Så var det dags för källarn där alla studenterna samlades & många andra. Studentsången spelades & kvällen tog slut.. Min student & alla andras var nu över.

Jag saknar tiden. Jag saknar mina klassisar. Jag saknar tiden att få vara student. Jag vill uppleva allting igen. Om jag skulle få chansen att göra det skulle jag ta den direkt. Nu är det arbetslivet som väntar.

Samtigit som jag skriver det här lyssnar jag på Hallelujah med Molly Sandén & fäller än tår. Det här året kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat. Jag är glad för jag fick ta studenten med en massa underbara människor.

Ni som har studenten framför er, ta vara på den!
Man lever bara en gång.


En eloge till er om ni har orkat tagit igenon hela texten.
Nu kommer det några bilder från studenten. Dock fattas det en hel del.